Källtext till ”Om Sinfjötles död”
Frá dauða Sinfjötla
Här kan du läsa verket på de språk som finns tillgängliga. Byt text med knapparna ovan – ditt val sparas och används på alla webbplatsens källtextsidor.
Engelsk översättning av Henry Adams Bellows från 1923, fri från upphovsrätt. Strofnumreringen kan skilja sig från originalets.
Sigmund, the son of Volsung, was a king in the land of the Franks; Sinfjotli was his eldest son, the second was Helgi, and the third Hamund. Borghild, Sigmund's wife, had a brother who was named ———. Sinfjotli, her stepson, and ——— both wooed the same woman, wherefore Sinfjotli slew him. And when he came home, Borghild bade him depart, but Sigmund offered her atonement-money, and this she had to accept. At the funeral feast Borghild brought in ale; she took poison, a great horn full, and brought it to Sinfjotli. But when he looked into the horn, he saw that it was poison, and said to Sigmund: "Muddy is the drink, Father!" Sigmund took the horn and drank therefrom. It is said that Sigmund was so hardy that poison might not harm him, either outside or in, but all his sons could withstand poison only without on their skin. Borghild bore another horn to Sinfjotli and bade him drink, and all happened as before. And yet a third time she brought him a horn, and spoke therewith scornful words of him if he should not drink from it. He spoke as before with Sigmund. The latter said: "Let it trickle through your beard, Son!" Sinfjotli drank, and straightway was dead. Sigmund bore him a long way in his arms, and came to a narrow and long fjord, and there was a little boat and a man in it. He offered to take Sigmund across the fjord. But when Sigmund had borne the corpse out into the boat, then the craft was full. The man told Sigmund to go round the inner end of the fjord. Then the man pushed the boat off, and disappeared.
King Sigmund dwelt long in Denmark in Borghild's kingdom after he had married her. Thereafter Sigmund went south into the land of the Franks, to the kingdom which he had there. There he married Hjordis, the daughter of King Eylimi; their son was Sigurth. King Sigmund fell in a battle with the sons of Hunding, and Hjordis then married Alf the son of King Hjalprek. There Sigurth grew up in his boyhood. Sigmund and all his sons were far above all other men in might and stature and courage and every kind of ability. Sigurth, however, was the foremost of all, and all men call him in the old tales the noblest of mankind and the mightiest leader.
AI-översättning från den engelska översättningen från 1923. Den fornnordiska texten finns inte på webbplatsen.
Sigmund, Volsungs son, var kung i frankernas land. Sinfjötle var hans äldste son, den andre var Helge och den tredje Hamund. Borghild, Sigmunds hustru, hade en bror som hette ———. Sinfjötle, hennes styvson, och ——— friade båda till samma kvinna, och därför dräpte Sinfjötle honom. När han kom hem bad Borghild honom att ge sig av, men Sigmund erbjöd henne böter, och dem måste hon ta emot. Vid gravölet bar Borghild in öl. Hon tog ett stort horn fullt med gift och bar fram det till Sinfjötle. Men när han såg ner i hornet såg han att det var gift och sade till Sigmund: ”Grumlig är drycken, far!” Sigmund tog hornet och drack ur det. Det sägs att Sigmund var så härdig att gift inte kunde skada honom, vare sig utvärtes eller invärtes, men alla hans söner tålde gift endast utvärtes, på huden. Borghild bar fram ännu ett horn till Sinfjötle och bad honom dricka, och allt gick som förut. En tredje gång bar hon fram ett horn till honom och sade då hånfulla ord om honom ifall han inte skulle dricka ur det. Han sade detsamma till Sigmund som förut. Denne sade: ”Låt det sila genom skägget, min son!” Sinfjötle drack och dog genast. Sigmund bar honom en lång väg i sina armar och kom till en smal och lång fjord. Där fanns en liten båt med en man i. Han erbjöd sig att föra Sigmund över fjorden. Men när Sigmund hade burit ut liket i båten var den full. Mannen sade åt Sigmund att gå runt fjordens innersta ände. Sedan sköt mannen ut båten och försvann.
Kung Sigmund bodde länge i Danmark, i Borghilds rike, sedan han hade gift sig med henne. Därefter for Sigmund söderut till frankernas land, till det rike han hade där. Där gifte han sig med Hjördis, kung Eylimes dotter. Deras son var Sigurd. Kung Sigmund föll i strid mot Hundings söner, och Hjördis gifte sig sedan med Alf, kung Hjalpreks son. Där växte Sigurd upp. Sigmund och alla hans söner överträffade vida alla andra män i styrka, reslighet, mod och all slags förmåga. Sigurd var dock den främste av dem alla, och alla kallar honom i de gamla sagorna den ädlaste av människor och den mäktigaste hövdingen.