Källtext till ”Niflungarnas dråp”
Dráp Niflunga
Här kan du läsa verket på de språk som finns tillgängliga. Byt text med knapparna ovan – ditt val sparas och används på alla webbplatsens källtextsidor.
Fornnordisk text med normaliserad stavning enligt Guðni Jónssons utgåva.
Gunnarr ok Högni tóku þá gullit allt, Fáfnis arf. Ófriðr var þá í milli Gjúkunga ok Atla. Kenndi hann Gjúkungum völd um andlát Brynhildar. Þat var til sætta, at þeir skyldu gifta hánum Guðrúnu, ok gáfu henni óminnisveig at drekka, áðr hon játti at giftast Atla. Synir Atla váru þeir Erpr ok Eitill, en Svanhildr var Sigurðar dóttir ok Guðrúnar. Atli konungr bauð heim Gunnari ok Högna ok sendi Vinga eða Knéfröð. Guðrún vissi vélar ok sendi með rúnum orð, at þeir skyldu eigi koma, ok til jartegna sendi hon Högna hringinn Andvaranaut ok knýtti í vargshár. Gunnarr hafði beðit Oddrúnar, systur Atla, ok gat eigi. Þá fekk hann Glaumvarar, en Högni átti Kostberu. Þeira synir váru þeir Sólarr ok Snævarr ok Gjúki. En er Gjúkungar kómu til Atla, þá bað Guðrún sonu sína, at þeir bæði Gjúkungum lífs, en þeir vildu eigi. Hjarta var skorit ór Högna, en Gunnarr settr í ormgarð. Hann sló hörpu ok svæfði ormana, en naðra stakk hann til lifrar.
Engelsk översättning av Henry Adams Bellows från 1923, fri från upphovsrätt. Strofnumreringen kan skilja sig från originalets.
Gunnar and Hogni then took all the gold that Fafnir had had. There was strife between the Gjukungs and Atli, for he held the Gjukungs guilty of Brynhild's death. It was agreed that they should give him Guthrun as wife, and they gave her a draught of forgetfulness to drink before she would consent to be wedded to Atli. The sons of Atli were Erp and Eitil, and Svanhild was the daughter of Sigurth and Guthrun. King Atli invited Gunnar and Hogni to come to him, and sent as messenger Vingi or Knefröth. Guthrun was aware of treachery, and sent with him a message in runes that they should not come, and as a token she sent to Hogni the ring Andvaranaut and tied a wolf's hair in it. Gunnar had sought Oddrun, Atli's sister, for his wife, but had her not; then he married Glaumvor, and Hogni's wife was Kostbera; their sons were Solar and Snævar and Gjuki. And when the Gjukungs came to Atli, then Guthrun besought her sons to plead for the lives of both the Gjukungs, but they would not do it. Hogni's heart was cut out, and Gunnar was cast into the serpent's den. He smote on the harp and put the serpents to sleep, but an adder stung him in the liver.
AI-översättning till svenska från fornnordiskan, med stöd av den engelska översättningen.
Gunnar och Högne tog då allt guldet, arvet efter Fafner. Det rådde då fiendskap mellan Gjukungarna och Atle. Han gav Gjukungarna skulden för Brynhilds död. För att sluta fred skulle de ge honom Gudrun till hustru, och de gav henne en glömskedryck att dricka innan hon samtyckte till att gifta sig med Atle. Atles söner hette Erp och Eitil, medan Svanhild var Sigurds och Gudruns dotter. Kung Atle bjöd hem Gunnar och Högne och sände Vinge eller Knefröd. Gudrun kände till sveket och sände med runor bud om att de inte skulle komma. Som tecken sände hon Högne ringen Andvaranaut och knöt fast ett varghår i den. Gunnar hade friat till Oddrun, Atles syster, men inte fått henne. Då gifte han sig med Glaumvör, medan Högne var gift med Kostbera. Deras söner hette Solar, Snävar och Gjuke. När Gjukungarna kom till Atle bad Gudrun sina söner att be om Gjukungarnas liv, men de ville inte. Hjärtat skars ur Högne, och Gunnar sattes i en ormgård. Han spelade harpa och sövde ormarna, men en huggorm bet honom i levern.